Relativt många ättlingar har varit verksamma i olika hantverksyrken.
Hantverksyrkena är också nära förbundna med skråväsendet som det står detta om i Wikipedia: Skråväsendet var ett organisationssystem för hantverkare under medeltiden. Yrkesutövarna inom olika hantverksyrken var sammanslutna i skrån, med särskilda privilegier som innebar ett visst monopol inom deras arbete. Här är några intressanta fakta om skråväsendet:
Ursprung och betydelse: Skråväsendet dök upp i Sverige i slutet av 1400-talet och hade sin största betydelse under senmedeltiden och 1500-talet.
Privilegier och medlemskap: Endast de som var medlemmar i ett ämbete fick ägna sig åt yrket. Privilegierna var ärftliga, likt adelsväsendet och böndernas gårdar. Skråväsendet reglerade stadshantverkarnas villkor, krav för att bli lärling, erhålla mästarbrev, utses till ålderman. Mellan lärling och mästare var man gesäll och flyttade då ofta runt i landet.
Avskaffande: I Sverige upphävdes skråsystemet år 1846 genom Fabriks- och hantverksordningen, som ersatte 1720 års skråordning.
När industrialismen kom till Sverige övergick hantverk till att bli fabriksarbeten. Ett par exempel är sömmerska som övergår till att bli textilarbetare och skomakare som blir skofabriksarbetare
Båtbyggare
Kakelugnsmakare
Plåtslagare
Plåtslagaregesäll
Herman Theodor Damgren. 1824-1861. Stockholm 1855
Repslagare
Skomakare
Lars Albert Persson. 1857-1938.
H:2:1:1: Nils Erik Andersson 1852-1918. Byrsta.
Petter Magnus Fonér. 1842-1876. Stockholm.
Skomakaregesäll
Petter Magnus Fonér. 1842-1876. Stockholm
Skräddare
Stuckatör
C:5:3:1:6:1: IVAR Högberg. 1907-1986.
Sömmerska
Anna-Lisa Lindskog född Johansson. 1919-2017.
C:4:3:6: JOSEPHINA Jönsdotter. 1854-1910.